När en mamma inte orkar mer

Midsommarafton betydde sol, jordgubbar, skratt och dans runt en stång för många barn runt om i landet. En dag att vara tillsammans med sin familj och njuta av tanken på ett stundande sommarlov tillsammans. Men midsommarafton blev också dagen då vi nås av beskedet att en av de mammor vi haft kontakt med under senaste året inte längre orkat utan valt att avsluta sitt liv och lämna två barn efter sig.

Självmord är något vi inte gärna vill prata om men det är ett samhällsproblem som vi inte kan blunda för. Framför allt vill man kanske skygga för de siffror vi möts av om vi tittar på statistik bland barn och självmord och självmordsförsök. I Sverige väljer 4 personer varje dag att ta sitt liv och var tionde person som tar livet av sig är under 25 år. Hela 2432 ungdomar och barn försökte avsluta sitt liv år 2013, 176 av dessa barn lyckades. År 2011 visar statistiken att inte mindre än 3 barn under 9 år begick självmord. Hur kan det vara möjligt att en nioåring ens hamnar i närheten av en sådan återvändsgränd i ett liv som knappt har börjat.

Det finns idag ganska lite forskning kring sambandet mellan självorsakade dödsfall och försök bland barn men man har kunnat se ett inte så oväntat och tydligt samband mellan självmord och mobbning. Allt fler barn och ungdomar drabbas av psykisk ohälsa eller tappar tron på vuxenvärlden. Ensamhet och utanförskap är ledorden som orsakar så svåra sår hos barn och vuxna att man ibland inte finner någon annan utväg än att avsluta sitt liv.
2007 släppte det dåvarande Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en analysrapport om barn och ungdomars skadebild relaterad till deras sociala och ekonomiska bakgrund. Rapporten visade bla att socioekonomiska bakgrundsfaktorer har större betydelse vid avsiktliga skador än vid oavsiktliga. Bla visade rapporten barn till ensamstående föräldrar mellan 0-6 år löpte en fördubblad risk för trafikskada. Barn mellan 7-12 år med föräldrar som erhållit socialbidrag löpte också större risk för trafikskada och barn till lågutbildade föräldrar löpte en förhöjd risk för trafikskada. Samma rapport visade också att barn 13-17 år boende i hushåll med socialbidrag eller med en ensamstående förälder så fördubblades risken för en självdestruktiv handling jämfört med andra jämnåriga.

Så vad betyder de här siffrorna då egentligen? Att man automatiskt löper större risk för att skada sig själv om man har bidrag som enda inkomst? Det tror givetvis inte vi utan det handlar om utan om den ekonomiska och sociala utsattheten det medför. Brist på mat och kläder, en oro för att få vardagen att fungera som resulterar i psykisk ohälsa hos barn och föräldrar. Barn får svårt att sköta skolan och föräldrar insjuknar i depressioner som gör att man hamnar utanför arbetsmarknaden och än längre bort från ett drägligt liv.
Depression är oerhört vanligt, vi möter den varje dag i alla dess former. Ångest, social fobi, panik ångest, uppgivenhet, tomhet, rädsla, sömnsvårigheter och hopplöshet. Depressionssjukdomar är idag bland de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i världen.

Vi får aldrig sluta se och lyssna på varandra. Är du beredd att hjälpa en främling för att försöka förhindra att ett barn eller en vuxen ska fara illa? Det är vi på Giving People och vi kommer fortsätta göra oss hörda, fortsätta försöka påverka både politiker och civilsamhället i en riktning där ekonomisk utsatthet blir ett erkänt problem. Våra tankar går till de barn och anhörigas som förlorat en mamma, en dotter och en vän. För oss blir aldrig du och dina barn en siffra i statistiken, för dig och för alla andra i samma situation ska vi fortsätta vara en röst åt verklighetens barn som inte skulle få sin röst hörd.

Med kärlek och omtanke och en önskan om att Ni ska vara rädda om varandra,
Linda Hellquist, Generalsekterare, Giving People